Hur ärvs Birmans färger?             

av Wendy Mörk

Precis som alla andra egenskaper ärvs kattens färger enligt de lagar som munken Gregor Mendel utforskade på ärtor i slutet av 1800-talet. Kattens pälsfärg kom att studeras mycket tidigt och nedärvningen av dem är därför bland de som är bäst utforskade.

Genetiska koder
Alla djur har i sina celler långa kedjor av DNA, genetiska koder. DNA:t är organiserat i kromosomer och kromosomerna är indelade i gener. Varje gen har hand om något speciellt. Kromosomerna finns i två uppsättningar, en från mamman och en från pappan. Detta innebär att det i varje cell finns två gener som styr samma sak, en från mamman och en från pappan. Det är slumpen som avgör vilken av mammans och pappans två gener som ungen får.

Könskromosomer
Det lite speciella könskromosomparet styr vilket kön individen har. Honor har XX och hanar XY, detta medför att det är kromosomen från fadern, X eller Y, som avgör ungens kön. Y kromosomen är så liten att den bara har ett fåtal gener medan X kromosomen är större och har många olika gener. När en gen sitter på X kromosomen ärvs den könsbundet, precis som röd-grön färgblindhet hos människor.
Hos honor är, i varje cell, den ena X kromosomen ”nerpackad” i en inaktiv form medan den andre uttrycks. Det är slumpen som avgör vilken av X kromosomerna som är aktiv. Det är detta som är hemligheten bakom sköldpaddsfärgen.

Rececssivt och dominant
Det finns minst två alternativa former av varje gen, ibland fler. Dessa varianter kallas alleler. Vanligen är den ena allelen dominant i förhållande till den andre, det betyder att den variant som är starkast är den som syns utanpå katten. För att den recessiva allelen ska synas krävs det att den finns på båda kromosomerna, dvs i dubbel upplaga. Katten har fått den ena från mamman och den andra från pappan.
En katt med två recessiva alleler kan bara ge den recessiva allelen vidare till sina ungar medan en katt som bär båda allelerna kan ge vilken som vidare.
Man brukar symbolisera recessiva gener med en liten bokstav och dominanta med en stor.

Himalaya anlaget
Våra vackra birmor finns i flera olika färgvarianter men det är totalt bara fyra olika gener som styr vilken färg just din birma har. Utöver de fyra generna för birmans färger finns det en viktig gen till, nämligen den som gör katten maskad. Denna gen kallas siamgenen eller himalaya anlaget och är en recessiv gen. Det för med sig att en maskad katt bara kan ge siamgener vidare till sina ungar och parar man två maskade katter kan man bara få maskade ungar. I vardagen spelar denna gen inte så stor roll eftersom vi bara parar birmor med varandra men vid experimentalavel när man parar birmor med icke maskade katter spelar den större roll.
Himalaya anlaget gör också att katten får blå ögon och att svart färg blir brunare.

Röd eller inte röd
"Normaltillståndet" för en katt är att tillverka färgämnet eumelanin som ger pälsen svart färg. Hos maskade katter gör himalaya anlaget färgen mer brun och katten blir brunmaskad. Genen för eumelanin sitter på X kromosomen. Alternativet till eumelanin är feomelanin som ger röd färg. Detta är den första av de gener som styr din birmas färg och den avgör om katten har röd färg eller inte. Symbolen för röd färg är XO och för brun Xo.
Hanar har en X kromosom och är därför antingen röda eller bruna i grunden. En blå hane bär alltså brunt på X kromosomen medan en creme hane bär rött, det är sedan en annan gen som omvandlar det bruna/röda till blått/creme. En hane får alltid sin X kromosom från sin mamma och honan måste alltså bära rött för att sonen ska bli röd.
Honor har två X kromosomer men som jag berättade innan är bara den ena aktiv i varje cell. Om en hona har en X kromosom med rött och en med brunt kommer statistiskt sett 50% av hennes hårstrån att ha röd grundfärg och 50% brun, hon är då sköldpaddsfärgad. En sköldpaddsfärgad hona kan ha fått det röda antingen från mamman eller pappan. Bruna och röda honor bär brunt respektive rött på båda X kromosomerna och måste då ha fått samma färg från båda sina föräldrar. Detta är förklaringen till att röda honor är så sällsynta. Precis som hos hanar förändras den bruna/röda grundfärgen hos honor av andra gener till andra färger.
Totalt finns den röda genen hos tolv av birmans tjugo färger, nämligen rött, creme, alla sköldpaddsfärger (fyra stycken) och dessa färger i tabbyvariant.

Dilutionsgenen, d
Den andra genen som styr din birmas färg är dilutionsgenen, d, som gör att eumelaninkornen hos en brun klumpar ihop sig vilket gör katten blå. Samma sak händer med feomelaninkornen som en röd katt har och färgen blir då creme. Dilutionsgenen är recessiv och en blå/creme katt bär två gener för dilution, dd. En brun/röd katt kan antingen ha två gener för icke-dilution, DD, eller en gen av varje, Dd. Det syns inte utanpå om den bär en dilutionsgen eller inte.
Dilutionsgenen finns i dubbel uppsättning hos tio av färgerna nämligen blått, lila, blå- och lilasköldpadd, creme och tabby i dessa färger. Alla andra färger kan antingen ha en dilutionsgen eller inte, men aldrig två.

Chokladgenen, b
Nästa gen är chokladgenen, det är precis som dilutionsgenen en gen som späder ut kattens färg. Chokladfärgsanlaget plattar till pigmentkornen så att mer ljus reflekteras och färgen ser ljusare ut. Anlaget är recessivt och en choklad färgad katt måste alltså ha två anlag, bb. Till skillnad från dilutionsgenen anser många att bruna som bär en chokladgen, Bb, tenderar att bli sämre/ljusare utmaskad.
Teoretiskt sett borde chokladgenen ha liknande effekt på feomelaninet hos röda katter som på eumelaninet hos bruna, så att röda katter med dubbel uppsättning chokladanlag borde få en ljusare färg. I praktiken märks dock inte en lika tydlig skillnad mellan rött och ”rödchoklad” som mellan brunt och choklad och man delar inte upp katterna i olika färger som man gör med choklad och brunt.
De åtta färger som har chokladgenen i dubbel uppsättning är choklad, lila, choklad- och lilasköldpadd och dessa färger i tabbyform. Röda, rödtabby, creme och cremetabby katter kan antingen ha genen i dubbel eller enkel uppsättning eller inte bära den alls. Övriga färger har en eller ingen upplaga av genen.

Lila
Lila har ingen egen gen utan uppkommer när en katt är både ”blå” och ”choklad” samtidigt. En lila katt bär alltid genuppsättningen dd,bb. Parar man två lilamaskade katter blir alla ungar alltid lila. Detta gäller även för lilatabby, lilasköldpadd och lilasköldpaddtabby.

Tabby
Alla katter, även de solida, bär på ett mönster. Det är sedan agoutigenen som avgör om mönstert syns eller inte. Agoutianlaget, A, är den fjärde genen som avgör birmans färg och den är dominant över solidfärgsanlaget, a. En solidfärgad katt bär alltså två solidanlag, aa, medan en mönstrad katt antingen bär ett, Aa, eller två, AA, agoutianlag. Två solida katter kan därför inte få tabbyfärgade ungar.
Hos röda och creme färgade katter döljs inte tabbymarkeringarna helt av solidanlaget. De källor jag har använt mig av säjer därför att det kan vara mycket svårt att se skillnad på en röd och en rödtabby. Man måste ibland para en röd eller creme katt med en solid och se hur ungarna ser ut innan man säkert kan säga om den är tabby eller inte. Hos sköldpaddsfärgade katter tittar man lämpligen på kattens andra färg när man avgör om den är tabby eller inte, men även där kan det var svårt. Även unga solidfärgade katter döljer sitt mönster lite dåligt. Det kan visa sig som svaga ränder på benen eller svansen vilket är helt normalt och försvinner med tiden.

Vilken färg har din katt?
Att räkna ut vilka gener ens egen katt bär och vilka färger en speciell parning kan komma att ge är roligt och inte speciellt svårt.
Först tittar jag på katten, är den blå måste den ha dd, är den choklad måste den ha bb och är den lila måste den ha både dd och bb. Detta gäller även sköldpadsfärgade och tabbytecknade katter. Rött och tabby är också sådant man oftast ser om katten har eller inte.
Det är lite knepigare att avgöra om katten bär ett anlag som inte syns. Då tar man fram stamtavlan och tittar på föräldrarna. Kanske är det så enkelt som med min bruna hona, pappan är choklad och mamman är blå alltså måste min hona bära både dilutionsanlag och chokladanlag, Dd,Bb, men det är alldeles säkert att hon bara bär ett anlag av varje eftersom hon är brun.
Ännu svårare är det om båda föräldrarna och katten är bruna men man kan se i stamtavlan att föräldrarna bär dilution och/eller choklad, då får man vänta och se vilka färger ungarna får. Min bruna hona parades en gång med en brun hane vars föräldrar är bruna. I kullen blev det sedan en blå och en choklad unge varpå vi säkert visste att även hanen måste bära dilution och choklad.

Vilken färg blir det?
Vid parningar där man vet generna hos katterna kan man räkna ut hur stor sannolikheten är för olika utfall. Man räknar då först ut vilka olika typer av genuppsättningar katterna kan lämna vidare och sedan ställer man upp ett rutschema där kombinationen av honans och hanens gener syns.
En parning mellan en blå hane och en brun hona som bär dilution skulle se ut så här:

Mor / Far

d

d

D

Dd

Dd

d

dd

dd


 

Hälften av ungarna blir blå och de andra bruna som bär ett dilutionsanlag.
När man ska kombinera två anlag blir rutsystemet mer komplicerat eftersom genkombinationerna som föräldrarna kan lämna vidare blir fler. Parar man två bruna katter som båda bär ett dilutionsanlag och ett chokladanlag (som i parningen i stycket ovan) skulle det se ut så här:

Mor / Far

DB

db

Db

db

DB

DDBB

DdBB

DDBb

DdBd

dB

DdBB

ddBB

DdBb

ddBb

Db

DDBb

DdBb

DDbb

Ddbb

db

DdBb

ddBb

Ddbb

ddbb


 

 

 

Av sexton ungar skulle nio (56%) vara bruna. Av dessa skulle två bära dilution, två choklad, fyra både dilution och choklad och en inget av det. Tre (19%) ungar skulle bli blå varav två bär choklad och en inte. Tre (19%) ungar skulle bli choklad varav två bär dilution och en inte. Den sista ungen (6%) skulle bli lila.
Eftersom det blir ännu mer komplicerat när man tar med tre eller fler anlag brukar man räkna med ett eller två anlag i taget. Har båda katterna dubbel uppsättning av samma anlag så brukar man utesluta det helt eftersom alla ungar då också får dubbel uppsättning av det anlaget.

SBI n, brun: aa, BB/Bb, DD/Dd, XoXo/XoY
SBI a, blå: aa, BB/Bb, dd, XoXo/XoY
SBI b, choklad: aa, bb, DD/Dd, XoXo/XoY
SBI c, lila: aa, bb, dd, XoXo/XoY
SBI d, röd: aa, BB/Bb/bb, DD/Dd, X0X0/X0Y
SBI e, creme: aa, BB/Bb/bb, dd, X0X0/X0Y
SBI f, brunskp: aa, BB/Bb, DD/Dd, XoX0
SBI g, blåskp: aa, BB/Bb, dd, XoX0
SBI h, chokladskp: aa, bb, DD/Dd, XoX0
SBI j, lilaskp: aa, bb, dd, XoX0
SBI n21, bruntabby: AA/Aa, BB/Bb, DD/Dd, XoXo/XoY
SBI a21, blåtabby: AA/Aa, BB/Bb, dd, XoXo/XoY
SBI b21, chokladtabby: AA/Aa, bb, DD/Dd, XoXo/XoY
SBI c21, lilatabby: AA/Aa, bb, dd, XoXo/XoY
SBI d21, rödtabby: AA/Aa, BB/Bb/bb, DD/Dd, X0X0/X0Y
SBI e21, cremetabby: AA/Aa, BB/Bb/bb, dd, X0X0/X0Y
SBI f21, brunskptabby: AA/Aa, BB/Bb, DD/Dd, XoX0
SBI g21, blåskptabby: AA/Aa, BB/Bb, dd, XoX0
SBI h21, chokladskptabby: AA/Aa, bb, DD/Dd, XoX0
SBI j21, lilaskptabby: AA/Aa, bb, dd, XoX0


Har du några frågor eller tycker du det är svårt och vill ha hjälp är du välkommen att kontakta mig.

 

Referenser

§ Thompson & Thompson, Genetics in medicin, W.B. Saunders Company, 1986

§ R Matthiessen, Kattraser A-Ö, Bra Böcker / Wiken, 1994

§ M Camling, Kattgenetik

 

                 Wendy Mörk, Äppelgatan 7, 240 14 Veberöd, 046-85573, wendy@veberod.com                       Marit Prahl, Ympningsvägen 33, 240 14 Veberöd, 046-85542, marit.prahl@veberod.com 

Medlemmar i FMK, anslutna till Sverak och Fife

wildagladans.se © 2007